Westerstaden

Sundsvall på 1870-talet. Vi står vid kyrkan Ulrika Lovisas norra kor och tittar västerut. Framför oss sträcker sig Stora Nygatan genom stadens västra malm, Westerstaden.

Ner vid gatan, granne med kyrkan, ligger teaterhuset. På andra sidan ståtar ett stort nybyggt tvåvåningshus och strax intill, Sundsvallspostens redaktion.

Verkstäder i ett myller av gränder

Ett par hundra meter längre bort, nere vid ån, reser sig den höga skorstenen från fabrikör Berns ångfärgeri och kvarn. Det finns flera färgerier i den sjudande stadsdelen, liksom garverier, bryggerier och annan småindustri. Längst bort längs den lätt slingrande huvudgatan skymtar bebyggelsen vid Åkroken. Sjukhuset har flyttats och det gamla som ska få en ny roll som försörjningshem under namnet Lindgrenska arbetsinrättningen.

Borta i väster slutar stadsdelen vid Widesbron. Om man fortsätter kommer man så småningom till värdshuset i Granlohög och Högomsparken dit stadsborna på lediga dagar gärna ror eller åker ångslup på Selångersån.

Mellan hustaken kan vi ana myllret av gränder. De sträcker sig från Västra kyrkogatan, som löper parallellt Stora Nygatan längst upp på den kilometerlånga sandås, på vars sluttning stadsdelen är byggd. Gränderna snirklar sig mellan trähusen, korsar Stora Nygatan och vidare ned till Selångersån.

Lilla Amerika

Det är folk ute på huvudgatan. Runt 9 000 människor bodde i Sundsvall vid den här tiden, uppskattningsvis en tiondel av dessa i den västra malmen. Staden lider av växtvärk. Den blomstrande träindustrin hade fått inflyttningen till distriktet att galoppera. Sundsvall kallades inte för inte lilla Amerika. Krogar dyker upp i varje gathörn. Prostitutionen och fylleriet är omfattande. Landshövding Treffenberg oroar sig särskilt för ungdomsbrottsligheten och den luttrade poliskommissarien Hellmans siffror är inte uppmuntrande:

"Antalet prostituerade kvinnspersoner härstädes har under de senare åren varierat mellan 50 och 100. Ölkrogarnas antal ökar i en överväldigande grad. Antalet som erhållit sådan rättighet uppgår nu till 226. Månne ej detta kunna anses fylla behovet för närvarande?"

En av krogarna heter Wahlgrenska källaren och är central i Vattendoktorn. Här finns brännvinet August dricker i kopiösa mängder och här finns basen för Katarinas verksamhet. Det är i den murriga källarlokalen som bokens tre huvudpersoner träffas för första gången.